Reka förlossningar

Idag tog vi bilen och åkte till Östra och Mölndal för att reka förlossningarna. Vi började med Mölndal och fann det enkelt att hitta. Ingång K, hiss K, våning 11 och ring på klockan. Känslan var trygg och bra trots pirr i magen. Sen åkte vi till Östra och att hitta parkeringsplats var inte det lättaste, det är ett stort sjukhus med massa folk och bilar och parkeringsplatserna var väl fyllda. Vi ställde bilen på den stora parkeringen längst bort och gick till byggnad två där kvinnokliniken och förlossningen låg. (När det väl är dags får väl E släppa av mig vid ingången för då är jag kanske inte så pigg på promenad direkt.) Vi gick in och det var inte bra skyltat utan vi funderade precis på att fråga informationen när vi började läsa på hisskylten som avslöjade att förlossningen fanns på våning ett. Vi tog hissen upp och möttes av en tråkig dörr som det stod förlossning på, och sen tog vi trapporna ner igen. Östra kändes inte alls lika bra som Mölndal, trots att Östra har sina fördelar (specialistvård och med fler rum på BB). Det är ett stort sjukhus och det kändes minst sagt läskigt. Jag försökte hålla mig rationell när jag pratade med E i bilen om hur jag resonerade, men när vi kom till ICA (för vi skulle handla) så började tårarna trilla. Känslan efter att ha besökt Östra kändes inte alls bra, förlossningen kändes skrämmande och det stora sjukhuset fick mig att känna mig så liten och maktlös. Jag har hört att det är en helt annan känsla när man kommer in på förlossningsavdelningen på Östra, men jag tror jag väljer Mölndal i första hand. Helhetsintrycket spelar stor roll för mig för att jag ska känna mig trygg, och det viktigaste är just att jag är trygg när det väl är dags.

Efter att ha suttit och gråtit ett tag på ICA's pakering en regnig måndag så köpte vi räkor och åkte hem och gjorde en riktigt smarrig räkmacka med massa majonnäs på. Albertina bökade runt lite extra i magen av ren glädje efter den omega3-kicken.