Oombedda råd

Oombedda råd och kommentarer börjar komma från folk. I helgen var E och jag på en fest där majoriteten av kompisarna är föräldrar sen några år tillbaka. Vi fick en 14-månaders unge nedslängd i knät på oss och så satt resten av kompisarna och flinade att "nu får ni börja träna". Öhh, jättekul när alla sitter och observerar en.. NOT! Ungen var iofs en jättesöt flicka som var snäll som en docka men själva konceptet gillade jag inte. Jag väljer gärna själv när jag vill gulla med andras barn och inte. Sen kom massa kommentarer om vad som väntar oss och avslutningsvis sa de sjuttioelva gånger (överdriver lite) att det är sååå roligt med barn. Det kändes nästan som att de försökte övertala sig själva när de hade upprepat det för femte gången??

Vi tar det som det kommer, vi har varken romantiska idéer om att det kommer bli sååå underbart eller att vi målar fan på väggen, så vi behöver inte alla dessa kommentarer - men de kommer ändå. Det är väl bara vänja sig, det verkar vara en psykologisk naturlag då de flesta väntande får stå ut med den här proceduren. Jag undrar bara om man slipper råden och kommentarerna när man väl fått barnet eller om de "mer erfarna" fortsätter att hagla sina råd över en?