Albert är en flicka!

Haha, naturen är för underbar med sina överraskningar, det blir en FLICKA! :-D På vägen till barnmorskegruppen slog E och jag vad om en puss vad det är för kön, jag trodde en pojke och han trodde en flicka (eller sa flicka bara för att säga det motsatta, han hade ingen direkt känsla för vad det kan vara). När vi väl var på ultraljudet så visade barnmorskan bebisen ur alla möjliga vinklar och förklarade tydligt vad det var vi såg på skärmen. Nu hade (ja, nu kan vi ju inte kalla henne för Albert längre) hon växt sig större så hon rymdes inte längre på ultraljudsbilden. När vi såg hennes ansikte i profil så sa BM spontant att hon hade E´s näsa. Jajjamänn, instämde vi båda, det såg vi redan på rutinultraljudet. :-D När BM kollade bakdelen på bebisen så sa hon utan tvekan att det var en flicka. Jag var skeptisk, kunde hon verkligen se det med en sån säkerhet? Jag frågade hur säker hon var på sin sak och hon sa att det var mycket säkert (det syntes ingen snopp eller testiklar alls på bilden). Hon förklarade vad det var hon såg och då kunde jag också se det. Självklart blev jag glad men jag har så länge varit inställd på pojke så jag blev alldeles ställd. Det var först när jag kom till praktiken som det sjönk in, vi får en flicka. Jag satt under personalens morgonmöte och kunde inte tänka på någonting annat än flickan i magen, jag blev alldeles rörd och ögonen tårades. Samtidigt som jag kände överrumplande glädje så kände jag en rädsla, kommer jag kunna vara en bra förebild för vår dotter? Allvar blandades med glädje, glädje blandades med allvar. Jag kan inte koncentrera mig på någonting annat just nu, jag är som i ett rus av känslor, jag är definitivt inte här och nu! Vi får väl se när jag landar ner på jorden igen.. :-D