Botaniska trädgården

I eftermiddag hade vi en skön forumträff i botaniska trädgården. Solen lös men det var ändå inte för varmt, alldeles lagom, och min svarta klänning var perfekt (dolde stödstrumporna, haha). Men jag orkar inte med mycket numera, när jag kom hem var jag jättetrött - efter en lugn aktivitet! Mitt relativt lugna livstempo har blitt å bli än mer lugnare.

Imorgon ska jag till en barnmorska i Torslanda som är specialiserad på förlossningsrädsla. Efter senaste föräldragruppsträffen så väcktes min oro och rädsla inför förlossningen. Jag känner att jag behöver prata mer med någon professionell så jag kan slappna av mera och släppa på kontrollbehoven för det är kontrollbehovet som ställer till det. Det är lustigt hur en människa kan inrymma så mycket motsägelsefulla känslor och egenskaper. Jag är lugn men nervös, avslappnad men kontrollerad. Hur går det ihop? :-)

Valrosskänsla och panik

Dagen började med att jag satt och grinade över att jag är så stor, svullen och inte har något att ta på mig. Jag har några få favoritkläder som jag använder om och om igen och jag får tvätta ofta för att hålla dem fräscha. Jag svettas lätt och det begränsar också vilka plagg jag känner mig bekväm i, jag vill inte ha stora svettfläckar under armarna. Svarta, svala plagg känner jag mig som mest bekväm i. Att gå omkring i kvinnliga ljusa sommarklänningar med ett fånigt leende på läpparna är bara att glömma, jag vill ha svart! Dessutom har jag jättesvårt för att hitta kläder som sitter bra och som inte kostar multum, jag är så avundsjuk på de kvinnor som ser vilka plagg som passar och som hittar fina kläder att bära under graviditeten. Naturligtvis tycker jag att alla andra gravida ser så lyckliga, obekymrade och vackra ut medan jag är rena motsatsen.

Dagen slutade med att jag hade hittat två klänningar och en större, bekvämare bh. E hade till min stora glädje varit förstående och kört mig till Sisjön utan någon kommentar om jag verkligen behövde en svart klänning till.. :-)

Min arbetsterapeut

E lånade hem ett glidlakan från jobbet till mig för att underlätta för mig när jag ska vända på mig i sängen med stora magen. Det var jätteskönt att sova med den med tanke på hur ofta jag vände och vred på mig, det är sannerligen svårt att hitta en bekväm sovställning numera. Jag älskar min arbetsterapeut! :-)

varför ler de?

När jag möter kvinnor på gatan så ler de när de ser mig, är det för att:
- de är skadeglada för att de själva slipper vara tjocka och uppsvällda?
- de idealiserar sin egen tidigare graviditet som underbar?

:-D

Föräldragruppträff 2

Coca cola, en varmt konferensrum utan bra ventilation och att lyssna på en genomgång av förlossningssmärta är ingen bra kombination. Albertina sparkade oroligt i magen och jag kände mig helt svimfärdig innan pausen! När pausen kom så rusade jag först av alla till toaletten för att kissa och för att andas*andas*andas. En aning nedlugnad gick jag tillbaka och fann att de andra blivande föräldrarna i föräldragruppen stod och minglade runt fikavagnen som om det vore något mysigt grillparty! Jag kände inte alls för att knö in mig bland minglandet utan tog en kaka och ett glas vatten och försökte få lite energi för att orka med nästa timme. Nästa timme blev dock lite lugnare, förlossningsfilmen var väldigt bra och inte alls lika skrämmande som det var att lyssna på barnmorskans information innan.

När gruppträffen var över så promenerade jag och E hem och pratade massor om hur förlossningen kan bli och om våra olika roller. Det kändes otroligt bra att finna ro tillsammans och prata på ett kvalitativt sätt. Det är alltid lättare att prata när man promenerar tillsammans tycker jag. E ville att jag skulle skriva en lista åt honom vad jag önskar att han ska göra för mig under förlossningen. Jag som älskar listor satte mig genast och skrev ner mina tankar när jag kom hem. Jag känner mig så trygg med E så jag har inga tvivel om att han kommer vara ett fantastiskt stöd för mig vid förlossningen. Sen hur jag reagerar under förlossningen återstår att se (skriker åt honom eller kastar bullar på honom), men oavsett det så är han ändå underbar.

Känner inte mina händer

Idag var jag hos barnmorskan och jag vägde 82 kg! Hon såg dock att jag var väldigt svullen och sa att det är mest vattnet i kroppen som är orsaken till den senaste viktökningen. Mina händer är så svullna ibland så att de spänner och på natten har jag vaknat av att jag inte känner mina händer (riktigt läskig känsla). När jag sen rör på händerna så kommer känslan av tusen myror i dem, sen känns de normala igen för ett tag. Så länge vätskesamlingen i kroppen inte påverkar blodtrycket så är det okej, och jag hade 110/65 så det är ingen fara.
Jag köpte milt vattendrivande ört-te på vägen hem, ska testa om det funkar, för att vara svullen i sommarvärmen är ingen hit.

Svärföräldrarna

Svärföräldrarna vill inte veta vilket kön det är utan de vill att det ska bli en överraskning (något som jag har svårt att förstå men vi är alla olika). Grejen är den att det är skiiitsvårt att hålla det hemligt, speciellt när jag är varm och trött i huvudet. Vid två tillfällen har grodor hoppat ur min mun och jag har råkat säga "hon" och "vår dotter". Misstag som jag sedan har försökt släta över genom att låtsas som det regnar och fortsatt prata på som vanligt. Jag brukar inte ha så svårt för att hålla mig från att säga ogenomtänkta saker eller hålla hemligheter, men med ett trött gravidhuvud så är det jättesvårt. Men jag får se det som så att det är deras beslut att inte vilja veta. Vårt beslut var att vi ville veta. Jag kan inte ta ansvar för deras önskan att inte vilja veta, speciellt med tanke på omständigheterna. Om de har hört när jag har försagt mig så får de ta det, de förstår nog att det inte är min mening att röja hemligheten, utan att det bara blev så.

Boa in sig

Praktiken börjar närma sig sitt slut och "boa-in-sig"-impulsen börjar ta vid. Nu följer två veckors gemensam ledighet för E och mig innan sommarkursen börjar för min del (och jobbet igen för hans del). Jag har köpt 20 st tvättlappar från Ikea (älskar dem!) och är sååå sugen på att köpa snuttefiltar från snutten.se (shoppingnerv i kombination med boa-in-sig?). Jag ska tillverka en egen mobil att hänga över skötbädden och virkandet går sakta framåt. Jag hoppas att jag har energi att rensa och skapa utrymme för alla bebissaker under ledigheten, det skulle underlätta att frigöra mer space (hur jag ska lyckas med det nu då?). En sak i taget så kanske det lyckas... (Jag har en tendens att bli alldeles matt inför tanken på allt jag vill göra så att inget blir gjort! Haha!)

Orust

Orust blev en sköööön utflykt bort från praktik och vardag. E tog en fotosession på mig på Orust, bland sjuttioelva bilder blev en handfull lyckade. Det är inte lätt att få till ett bra leende när man är så rund i ansiktet. =D

Frukost under parasoll

Idag hade vi frukost under vårt nya parasoll. Jag har en känsla utav att jag kommer surfa, läsa, virka, lyssna på musik, leva under parasollet de närmaste två månaderna!

Nu ska vi iväg till Orust för att hjälpa svärföräldrarna att klippa gräsmattan, jag har en känsla där också - att det kommer vara E som får klippa medan jag sitter i skuggan.. ;-)

Varm i huvudet

Idag var vi på släktkalas, solen sken och det var 25 grader varmt. Jag höll mig i skuggan och njöt, tog det verkligen lugnt och struntade i den vackra solen, men ändå blev det för mycket mot slutet. Jag vet iofs inte om det var värmen eller något annat fenomen i kroppen (blodtrycket?) men mot slutet kändes huvudet tungt som bly och jag blev alldeles varm i huvudet. När vi kom hem så la jag mig med en kall blöt handduk runt huvudet som E fick gå och skölja med iskallt vatten emellanåt. Normalt? Ja, det skulle väl barnmorskan säkert säga.. ;-)

Studieuppehåll beviljat

Igår fick jag ett brev från universitetet där de bekräftar att min ansökan om studieuppehåll är beviljat, men för att få platsgaranti måste jag skicka in ett intyg att jag är gravid. Jag ringde universitetet idag och frågade vad det är för slags intyg de behöver. Svaret jag fick var att det räcker med att jag kommer upp till deras kontor och visar upp min mage så noterar de i sina papper att de har sett magen! :-)) Jajjamänn, visst kan jag gå upp till deras kontor i samband med seminariet nästa vecka och visa upp min tjocka mage. Nu råder det ingen tvekan längre att jag är gravid så rund och fin som maggen är! :-D

Muntliga rykten

Den här världen är ju för rolig, man kan aldrig lita på det man hör. Jag har hört från flera håll att det är en babyboom i sommar och nog har jag sett gravidmagar överallt. Men igår berättade en tjej i föräldragruppen att hon hade pratat med en barnmorska i Mölndal som hade sagt att det är lugnt i sommar? Babyboomen var i våras, i mars. Åter igen en lärdom att det man hör ska man ta med en nypa salt, för man vet aldrig vad som är sanningen.

Nu ska jag bege mig till praktiken i bil, förhoppningsvis inte en trafikfara med tanke på hur dåligt jag sov i natt.

Föräldragruppträff 1

Själva upplägget var väl okej på föräldragruppen men det var dödens hett inne i konferensrummet så jag var varm, svullen och toktrött. Hela två timmar satt vi inne i bastun och det var med nöd och näppe som jag överlevde tiden (överdriver lite, har en tendens att göra det när jag är trött). E var också trött och varm. Så vad gick vi igenom? Lite om graviditeten, vad händer innan förlossningen, när ska man åka in, vad ska man ha med sig till förlossningen och avslutningsvis massageövningar som mannen kan ge kvinnan för att lindra värk.

På vägen hem gick vi till Coop för att köpa mina cravings (chokladglass, skinkcrepês och naturligtvis mjölk). Inne i butiken träffade vi först ett par från föräldragruppen, sen ytterligare ett, så nog var det fler gravida som tänkte samma sak: Handla MAT! :-D

Svullna fötter

Jag har ett par sandaler som är riktigt goa och som har följt med mig många år, men nu för första gången måste jag släppa upp på spännena för fötterna har svullnat rejält i värmen. Det är nog åska i luften då värmen är riktigt tryckande, vore skönt om det small till senare idag. Till dess försöker jag ta vara på den lilla fläktande vind som finns och dricka massa vatten.
Ikväll är det äntligen dags för oss att vara med i en föräldragrupp på MVC, jag ser fram emot det även om jag har hört massa andra blivande mammor som sagt att de har blitt besvikna på träffarna. Men det skiljer sig från MVC till MVC, så jag får väl se hur våran är.

Sommarkväll i slottskogen

Idag kom den första sommarvärmen och jag blev klibbig bara av att röra mig ute, men det var det värt. Med perfekt tajming hade vi planerat en forumträff i slottskogen och vi började med att köpa kulglass och satte oss i gräset. Solen värmde så mycket så vi tjockisar förflyttade oss till skuggan där det var lite svalare. Vi avslutade kvällen med att köpa grekisk sallad och en lättöl, sen blev det en stilla promenad mot järntorget där vi skiljdes åt. En underbar sommarkväll, väl efterlängtad - dock väldigt svettig. :-)

Vill inte bli större!

Jag känner mig trött, tjock, klumpig och har sammandragningar. Trött i ryggen, kan inte ligga som jag brukar i soffan, har svårt att kliva upp ur soffan, måste rulla ut ur sängen. Listan kan göras lång. Jag fattar inte, det är två månader kvar och jag VILL INTE BLI STÖRRE! Det borde räcka med 7 månaders lång graviditet, vad tänkte naturen på när hon hittade på hur människor ska produceras? Inte tänkte hon på kvinnan iaf..

Slow motion

Allting går i slow motion nu. Bra dagar och dåliga dagar blir till fler dåliga (trötta) dagar. Igår kväll var vi båda trötta (jag misstänker att E drabbats av sympatigravidsymtom när han också är trött och sugen på diverse saker) så vi beslöt oss för att promenera till Burger King. Promenaden till BK gick långsammare än vanligt och promenaden hem, efter en crispy chicken meal, gick ännu långsammare - i slow motion! Jag kände mig som en gammal gumma som ansträngde sig för att komma hem i något sånär rimlig tid. Fel av mig! Gamla gummor har nog accepterat ett lugnare tempo, det har inte jag gjort ännu, utan hjärnan tror fortfarande att jag ska klara av att gå i samma takt som innan men magen säger nej. Gick jag för fort så fick jag antingen håll eller sammandragningar, så det var bara att ge efter och gå med myrsteg.

Idag ringde jag min handledare och berättade hur jag mådde, hon sa "jag tycker du har gjort det du ska göra under praktiken så stanna hemma du och sköt om dig om du behöver det, och vill du komma in så är du välkommen att göra det.” Jag rördes nästan till tårar, så gulligt sagt! Nu ska jag vila och idag blir det inga duktiga ärenden på stan, utan bara vila som gäller!

Kårexpedition och kjol

Jag stannade hemma från praktiken idag för att vila efter den jobbiga natten. På eftermiddagen tvingade jag iväg mig på ärenden på stan trots att jag var trött, men när ska de annars göras? Jag åkte in till kårexpeditionen för att hämta ut väl behövda pengar för mina kursböcker som sålts, sen satte jag mig på skolans café för att äta en lika väl behövd biskvi och dricka en kopp kaffe. Jag tog upp min bok "att föda" och började läsa, vilket jag upptäckte rätt så snart inte var en så bra idé. Tårarna var nära när jag läste om förlossning och bebisen rörde sig extra mycket i magen. Jag slutade läsa efter ett par sidor och njöt av att bara få sitta och dricka kaffe istället. Därefter promenerade jag ett kvarter till en mammabutik för att hitta en sval kjol. Jag börjar redan bli desperat i värmen då jag svettas lätt och benen svullnar. Jag hittade till slut en alldeles för dyr kjol med en prislapp jag inte kan avslöja för E (men han kommer väl få reda på det iaf), men det finns inget pris som är för högt för min desperation. Kjolen var lång, svart, sval och dolde mina stödstrumpor samt passade till mina sköna gympadojor. Jag skiter i att det bara är två månader kvar till beräknad förlossning, jag kommer använda kjolen mycket har jag en känsla av! Nu ska jag vila igen då jag är helt slut efter dagens äventyr, jag orkar inte så mycket numera utan jag får ta allting mycket lugnare nuförtiden.

räkbebis

Jag drömde så intensivt om bebisen i magen i natt så att jag till slut vaknade. Hon rörde på sig så mycket så att det näst intill var obehagligt, eller det var obehagligt! Det kändes som att hon skulle krypa ut på egen hand! Alldeles svettig klev jag upp för att kissa och här sitter jag nu och dricker mjölk för att snart försöka gå och lägga mig igen. I drömmen så pratade svärmor och några andra människor om olika bebisar. Det fanns räkbebisar, krabbebisar och bebisar som hade en i-pod och en fotboll med sig inne i magen för sin egen underhållning. Drömmen började bli lite läskig så därför vaknade jag. Jag var helt övertygad om att jag skulle föda så mycket som hon rörde på sig!

Helt väck

Trött som bara den. Ena timmen kan jag känna mig hyffsat pigg för att nästa timme vara helt väck, kanske lika bra att säga att jag oftast är trött för det är ju så det är numera?

Vi var hos E´s föräldrar i eftermiddag och de vill inte veta vad det är för kön utan de vill att det ska bli en överraskning men det är inte lätt att hålla det hemligt. Jag råkade försäga mig vid middagsbordet, trött som jag var, och sa "hon" när svärmor frågade mig om bebisen sparkade. Det är nog inte lätt att hålla det hemligt när en del vet och andra inte vill veta. (Det var blandat med massa släktingar på middagen och det är klart att det blir en del prat om bebisen i magen.)

Den sista timmen var jag så mosig i skallen av värme och trötthet så jag reagerade inte ens på när E frågade om vi skulle åka hem. Jag bara hummade till svar, satt kvar vid bordet och stirrade tomt framför mig. :-))

Nästäppa

Kroppen är allt bra lustig.. "Humm.. Låt se, jag är gravid, det är nog bäst att jag låter slemhinnorna i näsan svullna så jag knappt kan andas.." Logiskt? Nope!

En vägg av trötthet

Jag har gått in i en vägg av trötthet. Jag gråter allt oftare om kvällarna av ren trötthet och för att magen är spänd som en basketboll med sammandragningar. Om någon skulle fråga mig en kväll som denna så skulle jag direkt avråda kvinnor från att bli gravida! Fråga mig en annan dag så kanske jag svarar att det är mysigt.. Just nu vill jag bara sova sova sova.

Virkat mormorsruta!

Idag har jag fått min första lektion i att virka av min svärmor och virkat min första mormorsruta i hela mitt liv, det här är ett historiskt ögonblick! Vänner och familj som känner mig sen innan tror nog att jag har blitt helt galen, jag som alltid avskytt allt vad sy-virka och sticka heter! Graviditetshormonerna är helt tossiga! Det ska bli spännande att se vad detta nya kapitel i mitt liv leder mig till.. Kanske blir jag t.o.m. vän med symaskinen? (Men nej, jag skulle inte våga sträcka mig så långt i mina tankar, det känns näst intill omöjligt!) :-D :-D

Sammandragningar

Idag har jag lärt mig vad sammandragningar är. Tydligen har jag upplevt det tidigare utan att ha vetat om att det var det. Kramper i magen och stenhård magge, det är magen som tränar på sammandragningar. Då det här är nytt för mig så är det väl bra att magen också tränar inför uppgiften som ska genomföras den 19 juli. Träning ger färdighet, eller vad brukar man säga? ;-)

Inte lättfrusen längre

Igår när jag skulle till barnmorskan så blev jag så varm så att jag tog av mig både den tunna vårkappan och koftan. När jag stod vid hållplatsen i bara t-shirt så märkte jag att jag var typ den enda som stod i t-shirt, alla andra hade jackorna på sig i skydd mot den kalla vårvinden. Det kändes väldigt ovant att jag, som brukar vara så lättfrusen, står där i bara t-shirt. Jag bävar för sommarvärmen, hur ska jag klä mig då för att inte svettas ihjäl? Tips mottages tacksamt om hur man håller sig sval i värmen!!!

turkisk yoghurt

Min kollega frågade om jag har några cravings och jag tycker alltid att det är lika svårt att svara på det, men så kom jag på att jag äter mjölkprodukter i mängder. Senast tog jag en hink turkisk yoghurt och bara slevade i mig. Hon tyckte inte att det lät gott. Jag förstår inte, det var ju huur gott som helst! ;-)

karatesparkar

Albertina har varit förhållandevis lugn i magen tycker jag, hon har rört sig mer och mer men ändå hållit sig rätt så sansad, men nu har hon börjat med karatesparkar! Jag satt idag vid lunchen och småpratade med mina kollegor när jag plötsligt känner en karatespark från magen. Det kändes som att magen skulle gå sönder av sparken, jag fick en väldigt obehaglig känsla för en kort stund tills jag lugnade ner mig igen, som tur är magen och huden väldigt flexibel!!

Vår bebis

Det är så mysigt att sitta i soffan tillsammans, med E´s hand på min mage. Inuti rör sig vår bebis som vi har skapat, finner inga ord förutom att ögonen tåras inför det stora som väntar oss.