Gråter över falukorv

Idag skulle vi laga till stekt falukorv och mjölkstuvade makaroner. Jag kände mig jättehungrig och var orolig ifall maten skulle räcka till oss båda. E skulle skära och steka falukorven och när jag vänder mig om för att titta på honom ser jag när han precis slänger en bit av falukorven. Jag blir alldeles vansinnig först och frågar vad han pysslar med, slänger mat??!! Han försöker förklara att den biten såg lite dålig ut efter några dar i kylen men jag godtar inga ursäkter. Han tror att jag skämtgrälar men jag blir mer och mer ledsen och börjar stortjuta över falukorvsbiten. Han inser att jag har näst intill fått ett psykbryt över korvbiten och kramar om mig. Jag lugnar mig fastän jag fortfarande är väldigt upprörd över den slängda korvbiten. När jag väl får mat inser jag att maten räcker gott och väl till oss båda och jag känner mig lugn och mätt. Slutet gott, allting gott. :)