Första riktiga graviditetstecknet

Idag har jag varit jättetrött och lätt illamående (men illamåendet gick över när jag såg till att äta flera mellanmål under dagen). E ringde och frågade om vi skulle gå och fönstershoppa barnvagnar. Jag blev såklart jätteglad för det vill jag gärna, vi pratade om det igår kväll att det vore mysigt att göra även om jag bara är i v.5. Vi skulle ses vid Backaplan och jag skulle ta bilen dit. När jag kör så hamnar jag i fel fil och en stor långtradare blockerar mina chanser att byta fil så jag hamnar körandes mot Oslo. Suck! Jag åker av avfarten mot Backa/Ringön i hopp om att kunna köra tillbaka (jag är inte göteborgare från början så jag har liiite svårt med områdena fortfarande). Jag kör och kör och kör och hamnar på ngt sätt åter på motorvägen nu ner mot stan. MEN mitt i alltihopa tänker jag fel och hamnar i tingstadstunneln. Nu börjar jag bli ledsen på mig själv, vad håller jag på med? Jag är helt förvirrad och vilsen! Jag tänker att jag måste stanna nånstans och ringa E som snart undrar var jag är men jag tänker att jag måste stanna nånstans där jag känner igen mig så att jag inte vilsar bort mig ännu mera. Det slutar med att jag stannar vid Allum i Partille!!! Jag ringer E med gråten i rösten och jag brukar inte ha så lätt för att gråta men jag finner mig själv att tårarna bara rinner som floder nerför kinderna medan jag berättar om hur jag kört galet. Nu börjar jag fatta att jag är gravid!! Jag är trött, förvirrad och gråter hur lätt som helst!
(Emanuel var väldigt förstående och snäll mot mig i telefonen även om han inte kunde låta bli att skratta åt mig. -"Vad gör du i Partille?!" )

Ja, till slut kom jag till Backaplan efter E´s lugnande och instruktioner! Vi tittade och kände på barnvagnar och jag blev spontant förtjust i Britax trehjuling med stora hjul, men vi kommer inte köpa nytt utan det blir begagnat på Blocket. Men det är bra att kolla i butikerna först vilken man ska spana efter på Blocket. Naturligtvis ska vi inte köpa en vagn än på flera månader men det är bara kul att gå omkring och titta och drömma. Bönan i magen känns lite mer verklighet då (att köra vilse och börja gråta floder gör också att det känns mer verkligt iofs ).
Jag blev stolt över E som seriöst stod och klämde och kände på barnvagnarna och frågade säljaren massa praktiska frågor som jag inte ens tänkt på. E e ju goast!